I fredags, kom vi ut till Englands största ö, Isle of Wight. Den ligger strax söder om Portsmouth, varifrån vi tog en bilfärja som tog knappt en timme i överfart. Vi hälsar på hos Sandy Bellfitt, en brevvän till Inger ifrån mellanstadieåldern som hon hållit kontakt med sedan dess. Hennes man Andy är för tillfället i Egypten på uppdrag så honom får vi inte träffa den här gången. Senast vi träffade dem var för tio år sedan då vi besökte dem på Mauritius, nu är det dock hemma hos dem i England, Isle of Wight, Shanklin.
Isle of Wight är nog för engelsmännen vad Gotland ungefär är för oss svenskar. En kalkstensö med kalkklippor, hedar, små mysiga byar och städer dessutom gamla, massa turister och en härlig sol från en klarblå himmel. Det känns i och på knoppen att jag har varit utomhus i solen hela dagen, utom när jag suttit inne i bilen och kört.
Vi har besökt The Needles, en kalkstensklippa på den västligaste udden av ön. Ett fint naturområde som de också har gjort till en liten nöjespark, som tur är så stör de inte varandra utan lever i en symbios med varandra. Här fick vi oss en promenad ut till själva udden där det fanns gamla och mindre gamla befästningar för kustförsvaret. Dessutom har det funnits någon slags försöksanläggning för raketer (kärnvapen) under kalla kriget.
Eftermiddagen avrundades med ett besök på The Royal County Show and Fair, en stor marknad och mässa med lokala försäljare av allehanda slag, bland annat Sandy med sina stickade produkter, samt utställningar av djur o grönsaker med mera. En annorlunda marknad jämfört med till exempel Skänninge marknad som bara är en massa tingeltangel försäljning. Alltså en riktigt engelsk händelse, fantastiskt.
Kvällen avrundades på restaurangen “Fine Nammet” i Shanlklin tillsammans med Sandy. Goda lokalt producerade livsmedels som förädlas till ännu godare middagar, dessutom med ett gott italienskt vin.
På söndagen lämnade vi ön mot fastlandet via färjan från Yarmouth mot Lymington. På vägen från Lymington hamnade vi i New Forest National park tillsammans med en massa vildhästar längsmed vägen. Till slut så hamnade vi i Corfe Castle, en av Englands mest romantiska och finaste bevarade ruiner av ett medeltida slott.
Och till sist så hamnade vi i Weymouth, en stad med en av Englands mest fantastiska sandstränder.
Hej då
Inger & Mikael
