Isbjörnar, Camp Zoe och Ny-Ålesund


Share

Torsdag 27 juni 2019

Vid frukost får vi höra i högtalarna att nu finns det en Isbjörn på en liten fågelö sett från aktern på båten. Så det blir till att släppa frukosten, som bestod av äggröra, prinskorv, lax och annat gott och bege sig ut på däck för att spana in Isbjörn. Det är en ensam Isbjörn som lufsar omkring på ön och äter fågelägg, fågelungar och annat gott som den kan hitta. Vi är inte så nära men med kikaren så går det att se vad den har för sig. Troligen en ensam hona.
Ön ligger vackert vid Lillienhöökbreen längst in i Krossfjorden. En av de riktigt stora och pampigaste glaciärerna som vi kommer att passera. Svalbard som helhet är till 60% täckt av glaciärer. Det är verkligen en arktiskt landskap vi far igenom. Så småningom glider vi därifrån mot Camp Zoe i Kongsfjorden.

Camp Zoe är mark annekterat av ett bolag en gång i tiden och på en central plats i området har en berömd fångstman byggt sig en Hytte för att övervaka området åt bolaget. Hytten är minimal och mycket enkel. Inne i den finns säng och möjlighet att laga mat över en kamin. Samtidigt så jagar han främst Polarräv för skinnet men även andra djur. Han är där i hytten över vintern, förhoppningsvis blir han upplockad av någon båt på våren annars så får han stanna över sommaren och kommande vinter också.

Hyttan på Camp Zoe.

Vi tar en kortare vandringstur upp över tundran och upp på en höjd för en vidunderlig utsikt över Camp Zoe, fjorden och land på andra sidan. Vi har ingen vind, solen skiner, det är cirka 8 – 10 grader i luften så de flesta av oss svettas rejält. Vi har allt för mycket kläder på oss.

På toppen under vandringsturen.

Åter på båten intas lunchen under färden längre in i Kongsfjorden. Destinationen är en fin udde/halvö med fin natur. Turen in dit är mycket fin med många glaciärer och höga berg utmed kusten. Väl framme spanar vi runt efter isbjörn så det inte finns några i närheten så att vi kan gå i land. Precis som de ska börja sjösätta landstigningsbåtarna upptäcks en isbjörnsmamma med två barn på en ö intill dit vi ska. De mumsar på fågelungar och -ägg. Det blir alltså ingen landstigning, istället beskådar vi isbjörnarna när de springer omkring på ön och simmar över till en annan närbeliggande ö där de fortsätter sin måltid.

Isbjörnsmamma


Vädret är nu strålande med klarblå Svalbardshimmel. Solen skiner det blir riktigt varmt och skönt. Vi kan nu till och med sitta på däck i solskenet och inta någon god dryck efter tycke och smak. Med andra ord en strålande härlig eftermiddag. Som pricken över i upptäcker vi också en Polarräv springande inne på stranden med något byte i sin mun. Det är visserligen på håll men vi får i alla fall även se en Polarräv.

Eftermiddagens slappande avbryts med en Quiz tävling (frågesport). Vi ska svara på tjugo frågor om olika aspekter av Svalbard och som bland annat guiderna har berättat om under våra utflykter. Vi bildar ett lag tillsammans med en amerikansk tjej och en schwezisk kille. Det går dock inget bra, vi kommer sist.

Vi lättar ankare och far vidare mot Ny-Ålesund, en gammal kolgruveby, som numera är en forskningsby.

Vy över Ny-Ålesund.

Det är världens nordligaste samhälle med samlad bebyggelse och ”bofasta” människor. I samhället får vi en kortare guidad rundvandring och gå lite på egen hand. Det går inte att gå vilse, för vi ser nämligen hela byn och alla husen hela tiden. Ifrån byn har flera berömda polarexpeditioner utgått, bland annat Roald Amundsens färd med luftskeppet Norge 1926 och Umberto Nobiles färd året efter med luftskeppet Italia. Förtöjningsmasten som användes står fortfarande kvar för beskådning.
Kvällen i Ny-Ålesund avslutas med besök på världens nordligaste pub, innan det blev dags för avfärd mot Longyearbyen under vår sista natt på Nordstjernan.

God natt
Inger & Mikael

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.