En massa snö i Sälen


Share

Nu kommer det ett inlägg lite försenat men som sammanfattar vår skidresa till Tandådalen, Sälen 7  till 11 mars. Delar var det som skrevs aktuell dag på plats i Tandådalen, medans de sista skrevs några dagar efter hemkomsten, det blev dock inte utlagt förrän nu.

Hej vänner
Nu har vi varit i Tandådalen och lite i Hundfjället några dagar. Det har varit skidåkning, mat och dryck samt lite vila i tre dagar plus två resdagar. Vi startade hemifrån onsdagen den 7 mars och kommer åter hem igen på kvällen söndagen den 11 mars. Det blir mycket bilåkande för de få dagarna i fjällvärlden men det är det värt för att få åka skidor och roa sig på lite andra vis.

Så här började resan på onsdagen
I morse vaknade vi i Norrköping, nu är vi i Tandådalen, Sälen, Malungs kommun i Dalarna. Efter bara lite drygt 43 mil på landsvägen i vår nya supersnabba bil. Det var blött på vägen upp till Örebro, men sedan har det varit mer eller mindre torrt, även om det bitvis naturligtvis stänkte en del. Vi fick till och med fylla på mer spolarvätska i bilen i Vansbro. Det var cirka 0 grader när vi startade i Norrköping och nu i Tandådalen när vi kom fram några minusgrader. Det har inte varit någon trafik att tala om, bitvis har det inte varit någon trafik alls. Det är ju mitt i veckan och inte någon stugbytardag.

Nu sitter vi på rum nr 3 på hotell Mezzo. Ett vanligt hotellrum men mitt i Tandådalens skidområde. Det är alltså mer eller mindre direkt Skiout/Skiin från hotellets entré. I övrigt innehåller rummet en dubbelsäng, två stolfåtöljer, ett litet runt bord, en låg sittbänk, en kälke, två gamla skidstavar som hänger på väggen och en gammal skidstav som används som gardinstång, två par snöskor och en garderobsinredning vid entrén.

Hotell Mezzo är också en restaurang på nedervåningen av huset. Restaurangen har en italiensk stil med så kallade italiensk mat och dryck. Menyn är på italienska så vi som inte har läst någon italienska får gissa lite grann på vad vi ska beställa vid rätt tillfälle. Det skulle ju till exempel vara förargligt om man beställde en dessert till förrätt eller tvärtom. Vilket fall som helst så har de ett bra utbud av rätter inklusive pasta och pizza, samt lite italiensk öl.

Nu är det kväll och snart sängdags. I morgon ska vi prova snön på olika sätt under dagen. Dessutom ska jag Mikael ha en två timmars skidlektion under eftermiddagen. Hoppas det inte har börjat snöa för mycket då.

Så här fortsatte den under torsdagen
Internationella kvinnodagen

Skistar och dess företrädare vid liftarna skäms inte över att ta ställning. De hyllar den Internationella kvinnodagen och önskar alla att ta hand om varandra i backarna och utanför dem. Det är hedervärt tycker jag.

Annars så har jag haft en trevlig dag i backarna här i Tandådalen idag. Jag har åkt ett begränsat antal backar och inte försökt att pressa in så mycket som möjligt. Det har varit kvalitet i åkningen som har varit i fokus istället för kvantitet. Som grädde på moset har jag tagit en privatlektion med en skidlärare som verkligen gick igenom Carving teknikens grunder med mig under två timmar.

Ha en framåtlutad åkning, ha en pendlande rörelse framåt och bakåt och upp och ned vartefter svängen genomförs. Använd riktningen på kroppen som ett styrmedel, när du ska nedåt titta nedåt, när du är inne i en sväng titta åt det hållet utan att titta uppåt i backen för då åker du uppåt. Benen ska vara i ett axelbrett läge och använd armar och stavar som balanser, så håll ut dem från kroppen istället för inpå din kropp. Viktigt också är att använda Carving skidornas kanter och låta dem styra dig ditåt du vill istället för att tvinga dem.

Inger har promenerat fram och tillbaka till Hundfjället under dagen. Låter kanske märkvärdigare än vad det är för det är inte särskilt långt emellan. Om man har ett par skidor på fötterna så går det i ett huj, skulle jag tro.

Nu är vi trötta och lite dästa efter mat och dryck på O´Learys restaurang uppe på Fjällhotellet här i Tandådalen så nu är det sängdags istället.

Fredagen kom sedan
Det började snöa under torsdagskvällen och det fortsatte sedan under natten och nästan hela fredagen, så det kom mellan 1 och 2 decimeter över Tandådalen/Hundfjället. Det var spännande tyckte jag, nu kunde jag få åka skidor i lössnön vilket jag också fick göra hela dagen vilket tog på krafterna. Det var också idag som jag tog mig över till Hundfjället via förbindelseliften som finns mellan Tandådalen och Hundfjället, den ca 1,5 km lång. Fast oftast hoppar man av vid Väggenbanan och tar den uppför fjället till toppen. Då ser man ut över den beryktade ”Väggen” vilket är Sveriges brantaste pist. Det är 45 graders lutning i den de brantaste bitarna. Den är inte heller särskilt bred vilket gör den lite svåråkt. Jag erkänner att jag inte har åkt den pisten någon gång, men jag ser flera som gör det när jag åker uppför liften.

Efter några åk uppifrån toppen och ned till E8:an liften så tog jag mig bort till Långliften och Långbackarna lite längre västerut på Hundfjället. Långliften är en släplift i vilken du står upp hela biten. Dessutom är den ganska så flack i början och slutet så det tar en lång stund att ta sig hela vägen upp med den liften. Det är en väldigt tröttande lift för benen och den här gången blev mina ben riktigt trötta och dessutom började jag få ont i ena foten. Så det blev ett åk ned för att sedan sätta mig och vila en stund innan jag började ta mig åter mot Tandådalen. Olyckligtvis var jag ju nu nästan så långt hemifrån som möjligt så det blev en jobbig återfärd.

Efter en stunds vila, en skön varm dusch och lite TV tittande så piggnade jag till för en promenad tillbaks till Hundfjället. Vi hade bokat middag på Bistron på Hundfjällets fjällhotell. Vi gick iväg medan det fortfarande var ljust så vi fick en skön promenad längs vägen. Vi hann småprata om både det ena och det andra innan vi var framme. På Bistron hade vi en god middag innan det blev en snöskoterfärd tillbaka till Hotell Mezzo och god natt efter Irish coffe, för Inger frös lite grann.

Dags för lördagen
Nu måste jag berätta om frukosten på Hotell Mezzo vilken serveras i restaurangen (inte helt oväntat). Den är en franskitaliensk inspirerad frukost bestående av i och för sig vanligt svenskt lokalt bröd men även bland annat italiensk lufttorkad skinka och salami, lite franska goda ostar och belgisk yoghurt. Vi blir också serverade en ugnsbakad omelett med olika tillbehör. Allt har smakat utsökt och lite lyxigt. Framför allt så sitter vi i princip på första parkett med Tandådalstorget mitt framför oss. Det går inte att komma närmare händelsernas centrum i Tandådalen. Vi får beskåda hur skidåkarna börjar vakna till liv. En del går till ICA får att köpa sin frukost. Andra är tidigt upp för att vara först i backen. De står i liftkön cirka en kvart innan den öppnar. Pistmaskinen kör sina sista svängar för att jämna till snön. Annan personal är på väg med sina skotrar till sina olika arbeten. Småbarnsföräldrarna drar förbi med sina barn hängandes i stavarna bakom mamma eller pappa, oftast var det nog mamma faktiskt. Helt enkelt en bra start på dagen.
Idag drog jag iväg direkt till Hundfjället efter två uppvärmningsåk i Tandådalen. Jag har med mig min lilla Olympus Tough Stylus TG-Tracker Actioncamera för det låter på väderleksrapporten som att det skulle kunna bli lite sol framåt dagen. Det blir lite trevligare bilder om det är lite soligt. Jag hade med mig den ut i torsdags förmiddag också och tog lite filmer då också. Men vädret var inte det ljusaste så filmerna blev lite mörka.
Jag åker lite mer på skoj idag, bland annat blir det åk i Valleskogen och Trollskogen. Jag lyckas bland annat filma min tur i Trollskogen.

Inger kommer över till Hundfjället igen för en gemensam lunch på Bistron. Idag blev det raggmunk med fläsk, väldigt gott.

Jag avslutar dagen med sista åket för den här gången, blev dessutom det enda åket i solsken vilket du ser på den här filmen.

Kvällen bjuder på spektakulära vyer över dalen sett ifrån Hundfjällets topprestaurang ”Lyktan”. När vi kommer upp dit, efter skoterfärd från Tandådalen igenom en tjock mörk dimma så visar det sig att dimman ligger som ett lock endast nere i dalen. Vi åker ut ur den när vi kommer upp på toppen och kan skåda den stjärnklara himlen ovan oss, solnedgången långt bort i väster inne i Norge och den tjocka dimman nedanför oss. En märklig men tjusig syn.

Hemfärdsdagen
Tillslut blev det dags att åka hem igen. Det är naturligtvis nödvändigt till sist även om vi gärna skulle kunna stanna några dagar till, framför allt om solen skulle komma fram men nu verkar det som att det ska komma mera snö istället. Nu känner vi dock att det får vara nog med snö för den här säsongen. Vi fick uppleva vinter både i Norrköping och framförallt här i Dalarna. Vi har aldrig sett så mycket snö förut.
Hemfärden i bilen är odramatisk. En snöskoter fick motorstopp framför oss på vägen vid Äppelbo Värdshus, men föraren hann få undan den från vägen innan det blev riktigt dramatiskt. För övrigt kan jag nämna att jag gjorde en större militärövning just i Äppelbo vintern 1983, det var relativt mycket snö då också.

Nu är det dock vår och nya resor väntar.
Hälsningar
Mikael & Inger

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *